Igår försökte jag och herrn ta tag i oss själva i form av träning (om man nu ens kan kalla det träning). Lika fit som en godispåse själv skulle vi ta en löprunda och jag blev smått upprörd när Johan förklarade vilken slinga han tänkt ta. "Men herregud, ska du springa så kort? Det kan ju knappast vara 1-2 km ens!!"
Tji fick jag som hakade på och sprang rundan som i efterhand mättes upp till ynka 2,2 km och insåg hur himla (läs: jävla) otränad jag faktiskt är! Kommer jag inte igång med träningen nu så kommer jag att få kasta in handduken efter 2,2 km på Tjejmilen i september...
Gräsligt.
Men ej att förglömma är att herrn också hade ett flås som inte hette duga, och vi är båda ense om att framöver är det motion i någon form iaf varannan dag!
Bara att köra på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar