Jag är en jävel på att drömma. Drömma till förbannelse.
Vardagarna rullar på med jobb och diverse vardagssysslor. Vid sidan av det har jag faktiskt inte mycket till "liv" eller fritid med ett finare ord, utan sitter och drömmer om det och det och det.. Men utan att förverkliga. Och det är ju självklart helt upp till mig att göra mina egna val och försöka förverkliga mina drömmar. Precis som bästa fröken Anna skriver i ett av hennes senare inlägg. Just om alla dessa val.
Kan inte påstå att jag gjort något utstickande och särskilt speciellt under de hittills 8374 dagar jag levt. Har absolut inte haft tråkigt för den delen heller.
Men det jag menar är att jag vill se så mycket mer, jag vill ut och uppleva för att hitta mig själv och mitt rätta jag.
Just nu känns det som att jag, likt en skräddare, flyter runt på ytspänningen av ett vatten där alla möjligheter simmar. Men istället för att dyka i och se vad livet har att erbjuda så är jag så bekväm av mig att jag bara flyter vidare i hopp om att ytspänningen en dag ska brytas och att möjligheter ska kastas framför fötterna på mig. Och visst, det kommer säkert dyka upp möjligheter så småningom. Men då får jag nog banne mig stå mitt eget kast när de förmodligen inte alls är av samma karaktär och utsträckning jag drömt om då jag själv inte valt dem. För det är ju nämligen så att man inte får allt serverat här i livet. Man måste våga för att vinna och pröva sig fram för att hitta rätt! Och fortsätter jag i samma stil som nu så får jag nog gå hand i hand med bitterheten när jag om några år inser vad jag har missat.
Så fröken S, dags att ta sig i kragen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar